10 januari 2010


De är bara du som kan se in i mitt hjärta, Bara du som kan få svar.
Fast alla andra gick sin väg och lämnade mig kvar helt själv.
Men så stod du bara där, framför mig du stoppade vägen för mig.
Tog tag i den lilla flickan och kysste henne långsamt med dina mjuka läppar.
Snabbt växte hon till en mer modig och vuxen kvinna.
Hennes kärlek bara växte och växte.
Denna flicka som en gång var jag, ska alltid älska den enda sanna människan på denna jord.
Jag älskar dig joni, av hela mitt hjärta.


Ni trodde inte på mig, varför?
Jo för att jag vågade säga ifrån, jag var den som inte var som alla andra.
Annorlunda kallas det.
Var de bara avundsjuka? eller att du inte kunde acceptera mig!
Jag kan säga med ord att de finns ett tomrum utan dig.... vissa dagar smakar verkligen skit..
Men nya vänner kommer sakta in i mitt liv och fyller upp detta tomrum.
Men jag fattar fortfarande inte varför du bara slutade prata med mig..
En dag var allt bra, sen nästa ''tyst''
Om sanningen ska fram så sitter gråten i halsen när denna text skrivs ner.!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar